I helgen åkte familjen Wikman från övik ände hit till skellefteå för att hälsa på oss. Med sig hade de hunden rosty å ett som vanligt smittsamt glatt humör. Det är gammla kommpisar från när vi bodde i övik (jag föddes där, men vi flyttade innan stina föddes) pappa å Ulf jobbade på samma företag där. och senn har vi fortsatt umgås allterfersom den komm fler ungar å alla blev äldre. De var tex. dem vi var med till Egypten. Å de är alltid lika kul att ses, för dte blir ju inte speciellt ofta.
så här såg de ut då..
Wikmans (Per var inte me i helgen, pluggar ju i uppsala)


så shemat å helgen blev som följande..
De kommer först tidaigare på fredagen än väntat, så de han se innebandymatchen med juniorerna (stinas lag) som jag var me på. Själva matchen gick väll sådär, då det blev 2-2 då de kändes som om vi kunnat vinna. Med det var väll inte min bästa match, hade dommarn imot mig konstant, trotts att jag inte alls(möjligtvis ibland;)) alltid gjorde fel. Sen fick min käcke sig en regäl smäll som gjorde så j'vla ont. Det var en axel som komm underifrån så jag fick den där känslan av att tänderna flyttat på sig. I alla fall att nått hade hänt för det smakade blod i munnen resten av matchen. Men tåranrna komm inte föränn jag fick ett huvud på samma sätt på samma ställe. Det var bara droppen å jag kändke mig oförmögen att hålla tillbax några tårar som ville ut. Kan ju också tilllägga att dommarn blåste emot mig den senare gången av någon andledning (ps: känner domarn:O;P). Å Jag ä å fortfarande lite öm i käken å tänderna, fast det var nån dag sen. Så det blev nog en rätt så ordenligt smäll. 

Sen på lördagen så for de andra på stan redan vi tio, halv elva, å jag satt kvar hemma å skulle på dam-matchen. Hann inte med eftersom jag hade sammling kvart över 12. Så de fick vara på stan längre om jag inte följde me, så ja offra mig. 
Man matchen gick bra. Vi vann me 7-1 över IBK Dalen å vi hade så kuuul:D! 
Jag hade lite försiktigt lagt fram förslaget till vår kapten att vi skulle ta efter juniorerna å lek alite inna match för sammanhållningen. Å jag måste säg att det funkade! Så det måste vi fortsätta med. För jag är riktigt imponead av juniorernas sammanhålling, det blir så himml akul att spela med dom. Å de är mycket möjligt at det är därför ingen vill spela med oss. För vi har inte enns sammanhållning med varandra, så hur ska vi då få nya att känna sig välkommna. För jag tror at de flesta håller me när jag säger att damlaget inte har den bästa sammanhållningen. Så jag hoppas att vi fixar det snart. För det blir roligare för alla.
Fast även på den här matchen så fick jag endel skavanker. bla. ett skott som hamnade på vänster kind (på uppvärmingen, så matchen hann inte enns börja) men det kyldes ner å jag har inget blåmärke utan är bara ömm. Jag var nästan säker på att det skulle se sådär lagom snyggt ut dan efter med en  blå kind, men inte. Fick därimort en massa på knäna istället, å skarp sår i massor. Men det bevisar väll att man inte bara har stått i alla fall:]
Sen var resten av lördagen riktigt lugn. Vi satt i soffan å såg tv, spelade spel, gick ut me rosty å så vart de ju melodifestivalen.

sen söndag, vi gick upp, åt frukost å så bar det av till BodaBorg bara vi tjejjer. Vi hade skit skojj å klarade alla banor utom en (Stolt!). Men vi fick en t-shirt endå eftersom vi hade varit så nära. Jag å stina har ju som varit där några ggr, men Annika hade bara varit på nått annat BdaBorg nån annanstans å Lena hade aldrig varit på nått. Så de tyckte att de var skojj, fsat jag vet inte om jag åå stina kanske sa lite för mycket å inte lät dem tänka. Men vi fick ju många så!
Men jag måste säga att skavankerna från matcherna kändes, inte minst knäna som andvändes titt som tätt.

Lena, Elin, Annika och Stina (mammor är ju som dom är å ska alltid ta kort, även om man inte vill;))  



Taylor Swift -Love story <3 kan inte sluta nynna på den, skit bra.